Därför stödjer vi Piratpartiet

Vågar man ens utveckla eller utforma nya tjänster? Faran är att det kommer bli mer stillastående än vad det är, speciellt efter kombinationen IPRED och den fällande domen. Kommer nästa mål bli entreprenörer som vågar tänka utanför den lilla kvadratiska boxen som heter “kultur-bolag”?

Frågan handlar således inte för mig om fildelning. Den handlar om grundläggande fri- och rättigheter för kommunikation via ett system som i princip alla av de nyare generationerna ser som en grundläggande del av deras liv.

Piratpartiet är det enda parti som jag moraliskt kan rösta på i dagsläget eftersom de är det enda parti som har integritet, yttrandefrihet, som teknik, inte bara som partifrågor, utan som partiprogram.

Jag är övertygad om att inget av blocken kommer att riva upp FRA-Lagen, IPRED-lagen och vad mer för integritetskränkande Alliansen ägnar sig åt.
Om dom inte måste.

Jag har varit medlem i Piratpartiet sedan den andra juni 2006, 16:09 för att vara exakt, två dagar efter Piratebay-razzian. Jag kände ända ut i fingerspetsarna att detta är inte okej. Sånt här får inte ske.

Teknik som tillåts skymma samhällsfrågor. Stress parat med prestige. Politiker som vägrar inse att det behövs avvägningar mellan flera legitima samhällsintressen även i IT-samhällsfrågor. Spinndoktorer som lanserar hittepåord som “trafikstråk” och använder pedofiler och terrorister som tillhyggen för att inskränka mänskliga rättigheter utan en tanke på andra risker, kostnader och konsekvenser.

Som jag antydde ovan känner jag lite att Sverige har blivit som landet vi började älska att hata. Våra politiker ljuger för att slippa ta tag i jobbiga situationer och tar beslut i frågor där de saknar expertis för att vara pappa Amerika till lags.

För det första: Inom fildelningsdebatten pratar man om att upphovsrättsskyddade verk stjäls. Men att kopiera är faktiskt inte det samma som att stjäla! När man stjäl något, tar man ifrån någon annan dennes ägodelar. Och den bestulne blir alltså fattigare genom detta. [...]