Det har varit lite tjafs om att piratpartiet har “blåst upp” medlemskapssiffror, och därför känner jag att jag kan dra mitt strå till stacken och komma fram. Inte för att det lär vara någon direkt överraskning för någon som läst lite här på bloggen, men men…
Jag är musiker och hobbypoet, ordbajsare och vrålpipa. Jag kan inte rita, men jag gör det ändå. Jag har förhoppningar om att någon gång i framtiden kunna leva på något av mina kreativa intressen, men framförallt så vill jag kunna nå ut till så många människor som möjligt. Det är viktigare för mig att 1000 pers hör/läser vad jag skapar, än att 10 av mina polare köper vad jag nu spottat ut.
Jag var sedan tidigare ganska tudelad, då jag kände att partierna på det stora hela inte riktigt spelade i samma liga som mig. Jag ser mig själv, om jag måste placeras i ett fack, som en nihilist med inslag av filosofisk satanism, och let’s just say att socialdemokraterna eller moderaterna inte riktigt har samma människosyn som mig.
Integritet, fri information och att inte göra kultur till en klassfråga är något som ligger mig nära till hjärtat dock, och i mångt och mycket så går jag och piratpartiets värderingar hand i hand här.
När någon frågar mig vad jag har för politisk läggning, då svarar jag stolt att jag är piratpartist.
Från Ut ur den genomskinliga garderoben på Pew Pew Studios (Tillfälligt nere och därför publicerar vi blogginlägget i sin helet.)
