I februari 2009 blev jag medlem i Piratpartiet.
Jag var en person som i grunden var måttligt intresserad politik (då). Jag hade till februari 2009 röstat på 2 olika partier sedan första valet jag fick rösta i, 1998. Precis som alla andra hade och har jag åsikter kring det som händer och påverkar min vardag. Det är dock (för mig) ett stort steg att gå med i ett parti, speciellt om det är “nytt”/ej etablerat.
Vad är det som fick mig att ta det steget?
Sommaren 2008 hörde jag talas om FRA och lite grann vad det innebar, men jag förnekade (1:a fasen, förnekelse) att det skulle vara så allvarligt med FRA.
Jag tog jag reda på lite mer om FRA och insåg kanske här att om den införs så hade det varit allvarligt, men det trodde jag inte att skulle ske. Jag litade på gammelpolitikerna och “mitt” gamla parti.
FRA-lagen antogs och hösten kom och med den en fortsatt debatt i september om ett så kallat förstärkt integritetsskydd. Här kom piratpartiet in som en enveten kritisk röst. Piratpartiet blev häcklat i media och bland gammelpolitiker (2:a fasen, förlöjligande) och att minsann de invalda i riksdagen skulle hantera det här på ett fullgott sätt.
16 september 2008 stod jag vid busshållplatsen alldeles bredvid Gustav Adolfs Torg i centrala Göteborg och såg den stora demonstrationen mot FRA. Det gjorde mig ännu mer intresserad och jag förstod att motståndarna verkligen hade något att säga.
Jag började mer och mer fundera kring vad som är viktigast: jobb, skatt, fördelningspolitik eller rättsstat, rättssäkerhet, integritet, frihet och medborgarrätt. I det läget kändes det som att jag inte riktigt hade den fulla bilden (3:e fasen, debatt)
Det var en lång och mödosam process för mig med mycket funderingar kring politiska prioriteringar, både mina egna och hur de etablerade politikerna i verkligheten handlade. Stod någon verkligen för det som jag trodde på och i vilken ordning tyckte jag att de politiska frågorna prioriteras?
Vinter/vår 08/09: Februari kom och med den debatten och skriverierna kring The pirate bay och IPRED. Då började mina pusselbitar att komma på plats. Jag hade en helt annan helhetsbild och kunde med gott samvete och bra förståelse stå för i vilken ordning som de politiska frågorna skall tas.
Först:
rättsstat, rättssäkerhet, integritet, frihet och medborgarrätt
Efter att det är till belåtenhet:
jobb, skatt, fördelningspolitik med flera klassiska politiska frågor.
(4:e fasen, förståelse och övertygelse)
Därför är jag stolt Pirat!
Avslutningsvis ett beskrivande filosofiskt och aktuellt citat från Mahatma Gandhi:
“Be the change you want to see in the world”
Andreas Magnusson
